kopsasin tuohon träskin karttakirjasta lainauksen, rajapisteiden selitykset
saariselän alueelta :
14. Ahr Kylawara, ett högt bärg belägit een mijl i S. O. ifrå Swudwara, och strecker sigh såsom een ååss i S.
O. 2 mijler. Ther begynnes Tängejock, som löper i KemiJock.
15. Ähr Windelawara, eet högt bärg liggiandes öster om TengeJock i S. O. ifrå Kylawara 2 mijll, ther vijdh
äre stoore kiärr och måsser. Söder ifrå be:te Windela ligger Sonby Järff som är 1/2 mijll och löper in uthi
RuraJock och sedhan uthi Kemi tresk. På norre sijdan ligger WindelJock som löper i nordh nordost til
Enartresk.
16. Ähr Solawara hvilket ligger 2 mijll ifrå Windelaware i O. S. O. Vijd västre änden är een högh steen
uprest, som kallas Sola kiffwi, dher löper vintervägen öffver, emellan Enerby och Sonbykylas. Ifrå Solawara
till Sonby i V. S. V. är 12 mijl och N. N. O. till Enarby är 13 mijll. På södre sijdan om Solawara ligger
RuraJerff som är 1/2 mijll, ther ifrå löper RuraJock nedher uthi KemiJärff. Een mijll ifrå Kura Järff kommer
ifrå Solawara RåffweJock, som löper uthi Rurajock i S. S. V.
Detta vitne desse effterschreffne Sonbykyles lappar, länzmannen Matz Thuresson (1), Johan Matzson (2),
Lass Qwiffweson (3), Oloff Teutson (4), Oluff Asserson (5), Lass Wäliesson (6).
17. Ähr Hwomawara, hvilket ligger 3 mijll ifrå Solawara i sydost.
18. Khr Pårdewara, eett högt bärgh
hvilket ligger S. O. ifrå Hwomawara 2 mijll.
19. Ähr Kurtzwara, som ligger i S. S. O. 2 mijll ifrå Pårdewara, på södre sijdan begynnas KemiJock och
löper S. S. V. till Kemi kyles, och sedan i Kemitresk therifrå i S. V. På norre sijdan löper een bäck i
nordost tilI Ryssland
karttakirja karttoineenhan löytyy vanhat lapinkävijät sivuilta.
tuostahan käy ilmi, ettei tunturihuippujen nimet ole muuttuneet sitten 1600 luvun.
rajapiste 16 solawara
selityksessä on maininta länsirinteessä olevasta kivestä:
solakiffi ja jos sillä tarkoitetaan nykyisissä kartoissa mainittua seisomakiveä,
osuu se likimain vedenjakajalle, mistä virtaa vesi sekä itämereen, että jäämereen.
joka tapauksessa paikka on ollut tärkeä ja maininnan arvoinen.
saamelaisten siitarajojahan on muutenkin paljon määritelty
vedenjakajien mukaan.
träskin kartta 1642-1643 on äärettömän tarkka vedenjakajien suhteen
ja muutenkin. mielestäni samaan tarkkuuteen päästiin vasta 1800 luvun
jälkipuoliskolla.
aika vekkulia tuo 1600 ruotsinkieli, varsinkin kun sillä yrittää nimetä
paikkoja, mitkä alunperin on käännetty saamesta/keminlapista ehkä suomeksi.
